Hej, jag vet inte vart jag ska vända mig eller om frågan är relevant men slänger ändå in den här.
Är nybliven mamma till en underbar pojke på 8 veckor som lider av kolik. Han vaknar så fort han somnar eftersom hans magont tenderar att väcka honom. Han har senaste veckan somnat klockan 05.00 på morgonen, alltså varit vaken sedan 19.00 kvällen innan. Jag går sedan upp vid 10.00 för att hinna med dagens alla bestyr, som promenader, tvättning och middag m.m. Min sambo sköter städning och andra ärenden som kräver bil då jag inte har körkort. Det blir ändå jag som tar hand om pojken mest, med omkring 20 blöjbyten om dagen då han bajsar något kolossalt. Därtill så vägrar han rapa när han väl somnar vilket leder till att han spyr i stället. Jag är så oerhört trött att jag nästan skäms för att medge det. Visst var jag inställd på att det skulle vara tufft men detta är chockartat. I går var jag så trött att jag bara stod vid kranen och glömde hur man skule vrida på den. Dessutom började näsan forsa näseblod vilket den brukar göra under hög stress. Idag fick jag bara nog och började gråta som aldrig förr medan min partner inte förstod någonting. Jag börjar känna mig labil och extremt lättretlig. Jag njuter inte av något längre och vill helst bli lämnad i fred. När jag tar upp detta med min omgivning får jag till svar att det blir bättre och visst blir det så, utan tvekan. Men det måste finnas något form av verktyg för att lyckas uthärda dessa dagar?
Låter ju lite som onaturligt mycket bajsande... har du sökt på bvc för koliken? Vad ger de för tips? Självklart måste du ju också orka annars kommer det inte funka! kram på dig!
Har du testat Sempers magdroppar eller miniform? Jag har hört att Cuplaton är bra.
Min tös var oxå kolikbebis och det kör ju slut på en. Vi gav henne Disflatyl(mot gasbesvär) och RelaDrops(påskyndar mognaden av tarmen eller vad det nu än vad) men det fungerade inte.
Det brukar vara skönt för dem att ligga så något "trycker" på magen, ligga på ens ben, över axeln eller ligga och "hänga" på ens arm, alltså så bebisen armar är på varsin sida av ens arm, jag är dålig på att förklara :)
Vissa bebisar blir lugna när man har på vattenkranen.
Annars brukar det vara skönt att få avlastning, man orkar lite till efter att ha fått tid för sig själv några timmar.
Hej, ger honom Minifom 10 droppar innan varje måltid. Har dessutom utövat massage på honom som är anpassat för just bebisar med kolik. Det har hjälpt någorlunda bra men inte helt dessvärre. Jag tog upp hans bajsande med BVC i samband med detta och hon sa att det är "fullt så normalt" då han äter så pass mycket. Han går upp 400 gram/vecka i genomsnitt sedan han föddes. Men jag kan precis som ni tycka att det är lite onaturligt mycket. Så fort blöjan åker på döjer det 20 minuter och så är det dags igen. Avlastning hade varit en lösning men dessvärre bor hela familjen dryga 8 mil här i från och sambons familj är borta på vintersemester. Det känns bara hemskt att inte kunna njuta till fullo av sin bebis, utan i stället bara gråta varenda gång det är något. Man känner sig ganska så misslyckad, framför allt när man vet att så många andra klarar det. Och det här att "sova när bebisen sover" det finns bara inte. Tvättning och matlagning är måsten för att vardagen skall gå hop. Sedan vill man även få någon minuts egentid..ja det är svårt. Tackar hjärtligt för alla tips.
Kram
Min spontana reaktion: Släpp alla måsten! - Låter som du har en vänlig sambo som hjälper till mycket med städning och så. Men kanske han skulle försöka hjälpa dig lite mer med t.ex mat? Gör storkok så det bara är att värma på, snabbt och enkelt.
För vi är inga supermänniskor och med ett nytt barn som kräver extra så är de lät att känna att man inte hinner med allting, men försök att prioritera dig och ditt barn, allt annat får tyvärr komma sen. Inget annat går. Du måste försöka sova/ta de lugnt när bebisen gör det för annars så kommer du gå sönder. Du måste orka också och då får hemmet gärna bli en misär, för annars kommer tillslut ingenting fungera.
Har tyvärr inga bättre råd och hoppas att det är en fas som är snabbt avklarat och att du och din sambo kan sätta er ner båda två och försöka prata och komma fram tillsammans hur du ska orka eftersom det verkar som du tar mest hand om bebisen (?) Kämpa på och många styrkekramar!
Ja det låter som du är slutkörd. Tillåt dig att vila så mycket som det går. Världen stannar inte om du låter tvätten ligga, om du missar en promenad, om damråttorna blir stora som katter eller om din sambo får laga middagen när han kommer hem. Det viktiga är att du (och bebisen) mår bra!
Det värmer i hjärtat av att läsa era kommentarer. Vi köpte en babybjörn comfort carrier bärsele men dessvärre kan den inte användas förrän han är dryga tre månader. Har bestämt mig för att dra ner på alla måsten och värna mer om sömn och välmående. Hoppas bara att pojken inte känner av min oro och nedstämdhet alltför mycket. Skall dessutom prova med att laga större mål så man kan värma upp vid behov. Tack.
Vår dotter hade kolik i 4 månader, och jag kände och var precis som dig..
hon skrek från 6-7 på kvällen till 6-7 på morgonen det var en tuff tid!
Men det blev bättre visst blev det det men jag minns att det var det
sista man ville höra...
jag har inga tips alls mer än att härda ut det kommer vara värt det och tro mig du kommer glömma bort hur jobbig den tiden var hade man inte gjort det hade jag nog inte skaffat fler barn efteråt, finns några droppar i finland också nu minns jag inte vad dom heter men dom fungerade liiite till vår dotter, nu är hon iallafall världens gladaste unge skrattar åt allt och sover hela nätterna så det finns ett ljus i allt det där. :)
kram.