Ellan

2 Ellan

6447 visningar

Gravid? Och rädslan för det..

Hej!

Jag och min partner har haft oskyddat sex i ett drygt år, men än så länge har det inte blivit något. Har dock misstänkt det då mensen krånglat en del nu under hösten, men testen har visat negativt. Min pojkvän vill verkligen ha barn, väldigt mycket. Det vill jag med, men jag är så otroligt rädd och nervös..

Först och främst är jag LIVRÄDD för förlossningen. Jag försöker lugna mig själv med att alla andra kvinnor omkring mig klarat det bra, men jag har fortfarande svårt att förstå hur min kropp skulle kunna få ur mig ett barn. Och livrädd för smärtorna.

Men det främsta just nu, i skrivande stund, när jag faktiskt tror att jag ÄR gravid, är illamåeendet. Jag kan stå ut med trötthet och svullna fötter.. Lider av en fobi mot att kräkas. Jag har ingen kontroll över mig själv, jag hinner aldrig till toaletten när jag kräks. Tankarna flyger iväg till "Hur ska jag kunna jobba om jag mår illa?" "Kan jag sjukanmäla mig från jobbet när jag mår illa?" "Hur gör alla andra?". Jag har ingen som helst lust att kräkas runt på golvet på jobbet, eller må illa överhuvudtaget, för det är något jag inte kan hantera. Hur lyckas ni alla starka tjejer?

Jag har senaste två veckorna haft ett hemskt humör, otrolig trötthet och utmattning, växlar mellan kall och varm, till och från, en form av mensvärk kommer och går lite titt som tätt, och i helgen fick jag hemskt ont i brösten, samtidigt som dom var svullna. Mår mest illa hela dagarna. Jag och min partner har försått att det måste vara ett tecken, och planerad mens är på fredag. Kommer det ingen då, då vet vi. Har ett gravtest hemma, redo att användas.

Men idag har jag inget illamåeende alls.. Och nu har jag bara ont i bröstvårtorna, vilket jag kan få annars också.

Vet inte vad jag ska tro om någonting, och jag vet inte riktigt vart jag ska vända mig.
Hoppas på svar!

987 Svar (äldsta svaret först)
  • 1

    Maryanne

    0 Maryanne

    Hej.. 

    Jag gillar heller inte att kräkas óch må illa, och Jag hade mitt illamående till ungefär vecka 12 då det försvann helt, vissa dagar var jobbigare än andra och dom dagarna var jag hemma från jobbet eftersom dom dagarna klarade jag inte behålla någonting vad jag åt, men hela tiden tänkte jag på vad jag kommer få efter 9 månader, och det gjorde så jag stog ut. Och sedan när man bara hade illamåendet dom andra dagarna hjälpte det med att små äta, sen finns det en åksjuktablett som hjälper mot illamåendet receptfritt på apoteket, och även ett såkallt "åkband" som kan hjälpa...
    Men om jag vore du skulle jag inte tänka så mycket på hur det kan bli och hur jobbigt det kommer bli och försök att inte vara rädd, intala dig själv att du är stark och att du klarar av det, precis som du sa, alla andra gör ju det.. och Tänk ist på hur underbart det kommer vara när du får se bebisen för första gången, det gör det hela värt att pinas lite i 9 månader

  • 2

    Nipi

    0 Nipi

    Hej!

    Det är helt normalt att vara rädd. Oroa Dig inte över det där med kräkningar och att Du inte hinner till toan etc. Folk förlåter det mesta till en gravid kvinna. Och de flesta kvinnor som har barn har ju själva upplevt detta. Man hittar lösningar (Du kan ju ha en plastpåse i fickan).

    Idag är det fredag - hur har det gått för Er? Har Du vågat testa Dig?

    Hälsningar

  • 3

    Kcwliu

    0 Kcwliu (gäst)

    stromectol 6 mg dosage - ivermectin tablets uk generic ivermectin cream